Marcus Aurelius är italienska kulturinstitutets nya projekts huvudperson. Han var kejsare och filosof som mellan 170 och 180 e.Kr. komponerade ”Marcus Aurelius. Självbetraktelser” på koinè-grekiska. Verket är även känd som ”Ricordi” o ”Meditazioni” och består av 12 böcker som samlar författarens tankar och reflektioner under hans sista 12 år vid liv. Under dessa år hade i det romerska imperiet brutit ut en fruktansvärd epidemin som sedan förvandlades till historiens första pandemi. I samband med kriget mot tyskarna och medan sjukdomen spreds i Marco Aurelios armè och i hela Romariket använde Marco Aurelio filosofin som ett botemedel mot själen och ”Ricordi” kan betraktas som hans andliga testamente.
Boken ger oss en läxa som kan sammanfattas i en uppmuntran till solidaritet, det enda försvaret mot motgångarna i nutiden, men också en uppmuntran att titta inuti sig själv, att reflektera på ett kritiskt sätt över var och ens egna handlingar och tankar. Det finns en uppenbar analogi mellan det som skildras i Marco Aurelios verk och vår samtid. Hans ord representerar tankar från antiken för en nytt sätt att tänka i nutiden.
Verket har under de senaste månaderna fått nytt liv vilket framgår av det stora antalet kopior av boken som sålts i USA under 2020. Anledningen till att de sålts så många kopior under de senaste månaderna verkar vara en kombination av de lärdomar som finns i böckerna men också på grund av den oväntade kopplingen som verket har med den nuvarande pandemisituation. Marco Aurelios lärdom tillsammans med hans moralisk plikt som ger mening till livet och till känslan av harmoni mellan människan och skapelsen utgör fortfarande idag ett universellt budskap.
Det är inte en slump att många bland historiens ”stora” gestalter har läst denna bok. Bland dessa minns vi Fderico il Grande, monark från artonhundratalet, Francis Hutcheson, John Stuart Mill, Matthew Arnold, Goethe, Giacomo Leopardi, Arthur Schopenhauer, Emil Cioran, Lev Tolstoj, Simone Weil, Michel Onfray, Wen Jiabao och Bill Clinton. Inflytelserika psykologer har analyserat Marco Aurelios stoiska tankesätt som går ut på principen att man måste lära sig att kontrollera tänkandet för att uppnå en balans i livet.
Från och med den 29 mars varje måndag under 12 veckors tid kommer institutet att dela på sina sociala medier (Facebook och Instagram) ett citat – på italienska och svenska – från verket ”Marcus Aurelius. Självbetraktelser”. Målet är att uppmuntra till reflektion och kalla fram ett nytt sätt att tänka som är nödvändigt för att klara stressen som har orsakats av pandemin. De korta citaten kommer att följas av en kort tolkning som syftar till att förklara för oss att vi inte alltid kan kontrollera alla händelser men vi kan däremot styra över våra tankar och hur vi agerar. På samma sätt är pandemin inte under vår kontroll, men vi har kontroll över hur vi beter oss gentemot den. I inläggets beskrivning kommer det också att finnas en länk där du kan lyssna på citatet på originalspråket (grekiska) på institutets Spotify spellista.
Marco Aurelio Antonino
Marco Aurelio (Rom 121 e.Kr. – Vindobona (Wien) 180) var son till Marco Annio Vero och Domizia Lucilla men när hans far dog adopterades han av sin farfar Marco Annio Vero, som tog hand om honom och såg över hans uppfostran. Den unga Marco Aurelio studerade latinska och grekiska, juridik, filosofi och måleri. Han var särskilt intresserad i stoisk filosofi. Han var mycket omtyckt av kejsaren Adriano och därför valde Adrianos efterträdare Antonino Pio att adoptera Marco Aurelio tillsammans med Lucio Vero. År 139 e. Kr. utnämndes han till Kejsare medan år 140 och år 145 var han konsul. Han gifte sig med Faustina dotter till Antonino Pio, som han tillsammans med fick tretton barn varav endast Commodo överlevde. 161 e.Kr blev Marco Aurelio Antonino Pios efterträdare. Marco Aurelio bestämde att han ville dela imperiet med sin adopterade bror Lucio Vero. Det var första gången i Roms historia somv två Kejsare delade på tronen. Under Marco Aurelios imperium uppstod krig och revolter. Vid Lucio Veros död 169 e.Kr. förblev Marco Aurelio den enda kejsaren. 177 e.Kr. under kriget mot tyskarna blev Marco Aurelio smittad av pesten som sedan ledde till hans död i Wien år 180 e.Kr. Idag står i det mäktiga arkitektoniska komplexet ”Piazza del Campidoglio” i Rom, en ryttarstatyn som avbildar honom (statyn är en kopia, originalet är bevarad på Roms stadsmuseum ”Musei Capitolini”).
Filosofiskt tänkande
Marco Aurelio inspireras av Zeno och Epittetos klassiska stoiska tankesätt. Han betonar människans maktlöshet inför gud och ödet. Han poängterar om hur ytligheten hos människor gör att det inte läggs någon vikt på en situations faktiska tillståndet men snarare på uppfattningen som finns hos den. Enligt Marco Aurelios tankesätt så är den enda möjliga utvägen för den visa människan, inför den svåra och flygtiga världen, att att dra sig tillbaka i sig själv och därmed hitta ro i tillvaron. Detta tillstånd kan endast uppnås genom att tillämpa den stoiska filosofin och på så sätt lyckas styra över passionerna. Det är därför nödvändigt att känna till sig själv och kunna återgå till sig själv. Det är endast genom att förstå och älska varandra som kan vi möta livet med lugn. Detta är inte en dans, som Marcus Aurelius skriver: ”Livet är mer lik en strid kropp mot kropp snarare än en dans”. I dess mening verkar Marco Aurelio uttrycka en stark pessimism kring människans öde. Enligt hans tankesätt, placeras människan ständigt framför livet och ödet, men framför allt framför tillståndet som dödlig varelse. Han måste acceptera livet, precis som han måste acceptera sitt eget öde utan att kämpa emot den. Om något händer så var det menat. Av denna anledning måste man konfrontera alla utmaningar som förekommer i tillvaron med ett leende och inre frid. Endast på detta sätt kan vi uppnå full lycka alltså genom att bli en enda helhet med världen och acceptera de händelser som den reserverat oss. I detta avseende verkar Marco Aurelio som forskare och filosof anpassa sig till de högsta tankarna som styr världen. Han för samman de stoiska vissheter tillsammans med hans mänskliga osäkerheter och tar skydd i sina tankar. Han ändrar vad som kan förändras samt accepterar ödet. Han lägger vikt enbart på de saker som man verkligen kan påverka.
* Den grekiska texten kommer från ”The meditations of the Emperor Marcus Aurelius, vol. 1”, edited with a translation and commentary by A.S.L. Farquharson. Oxford: Clarendon Press, 1944.
Den svenska översättningen kommer från ”Marcus Aurelius. Självbetraktelser”. Översättning och inledning av M. Johansson. Bokförlaget Daidalos, 2021