8 oktober 2026 – 19 februari 2027
Italienska Kulturinstitutet i Stockholm visar fotografiutställningen Patrizia Cavalli. Che cosa è mio? av Lorenzo Castore från 8 oktober 2026 till 19 februari 2027.
Utställningen invigdes under Dagen för Samtida Konst med anledning av utgivningen av den svenska översättningen av Cavallis debutsamling Mina dikter kommer inte att förändra världen, utgiven av vårt bokförlag i augusti 2026, översatt av Ida Andersen.
Utställningen består av fotografier tagna i Patrizia Cavallis lägenhet kort efter hennes bortgång, en lägenhet där hon under femtio år hade skapat sitt personliga universum. Från bilder av hela rum till detaljer i de röriga lådorna, i varje fotografi syns Cavallis själ och skapar ett intimt och poetiskt porträtt av en enastående kulturpersonlighet.
Patrizia Cavalli. Che cosa è mio?
“Jag har älskat Patrizia Cavalli sedan första gången jag läste hennes dikter. Hon nådde direkt in till mitt innersta och hon förförde och hänförde mig. Jag har aldrig haft lätt för poesi, lite av okunnighet, lite av ointresse… men när man har att göra med en riktig mästare är det svårt att inte märka det och förbli oberörd. Patrizia Cavalli var en unik konstnär, bortom alla kategorier, motsatta krafter samlade i en och samma person, en outtröttlig energi. Ett fåtal dagar efter hennes bortgång i början av juli 2022 fick jag ett samtal från vår gemensamma vän Francesca Marciano. Hon vet att jag älskar att dokumentera hem fulla av liv och personlighet innan de försvinner och hon bjöd in mig att fotografera Patrizias hem. Så i den böljande augustivärmen steg jag in i hennes universum och blev vän med henne mitt i den labyrint av rum som hon skapat i sin egen avbild – fylld av minnessaker av alla slag och ursprung, följeslagare och vittnen till ett liv som sträckte sig över ett femtiotal år. Resten finns i fotografierna – svartvita och i färg – precis sådan hon var.”
Lorenzo Castore föddes 1973 i Florens och bor i Rom.
Hans arbete, sammanflätat med personliga upplevelser, karaktäriseras av långvariga projekt där identitet, minne och relationen mellan små personliga berättelser, nuet och historien står i centrum.
Hans arbeten har ställts ut internationellt på flertalet utställningar.
Han har gett ut tolv monografiska fotoalbum: Nero (2004), Paradiso (2005), Ultimo Domicilio (2015), Ewa & Piotr – Si vis pacem para bellum (2018), Land (2019), 1994-2001 | A beginning (2019), Glitter Blues (2021), 2001-2007 | Lack & Longing (2022), WallS (2022), Séte #23 (2023), Fièvre (2024) och Patrizia Cavalli. Che cosa è mio? (2025).
Han har dessutom skapat fyra kortfilmer: No peace without war, med Adam Grossman Cohen (2012), Sogno #5 (2013), Casarola (2015) och W (2022).
