{"id":393,"date":"2023-10-10T12:04:01","date_gmt":"2023-10-10T10:04:01","guid":{"rendered":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/lingua-e-cultura\/pubblicazioni-delliic\/cartaditalia\/euridice-aveva-un-cane\/"},"modified":"2024-01-12T11:49:49","modified_gmt":"2024-01-12T10:49:49","slug":"euridice-aveva-un-cane","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/lingua-e-cultura\/pubblicazioni-delliic\/cartaditalia\/euridice-aveva-un-cane\/","title":{"rendered":"Michele Mari, ”Eurydike hade en hund”"},"content":{"rendered":"
Eurydike hade en hund<\/em> av Michele Mari<\/strong>\u00a0\u00e4r den nya boken i Italienska Kulturinstitutets bokserie\u00a0Cartaditalia!<\/strong><\/h5>\n

 <\/p>\n

Eurydike hade en hund<\/em>, som publicerades p\u00e5 italienska f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1993 av Bompiani och senare av Einaudi 2004 och igen 2016, inneh\u00e5ller\u00a0en samling extraordin\u00e4rt vision\u00e4ra och melankoliska ber\u00e4ttelser<\/strong>\u00a0som, \u00e4ven om de utspelar sig p\u00e5 lugna platser \u2013 en semesterort, ett l\u00e4ros\u00e4te, en skola \u2013 \u00e4r fulla av oroande tecken. Mari iscens\u00e4tter historier fr\u00e5n vardagen d\u00e4r r\u00e4dsla och humor, oemotst\u00e5ndliga \u00f6verraskningar och ov\u00e4ntade slut v\u00e4ntar p\u00e5 l\u00e4saren som genom dessa \u00e5terupplever barndomen och ungdomens fasor och f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

Varf\u00f6r Maris bok?
\n<\/strong>Vi har valt att \u00f6vers\u00e4tta den h\u00e4r boken f\u00f6r dess stilistiska och tematiska originalitet och f\u00f6r dess f\u00f6rm\u00e5ga att r\u00f6ra sig mellan olika genrer och spr\u00e5kliga register, fr\u00e5n reflektioner om barndomen till parodier av medeltidsepik. Mari experimenterar med spr\u00e5ket och blandar nyord med arkaiska uttryck och ordlekar med ovanliga stilfigurer. Resultatet \u00e4r ett spr\u00e5k som stundvis \u00e4r f\u00f6rvirrande och dj\u00e4rvt, stundvis gripande klart och upplyst. Boken \u00e4r elegant \u00f6versatt av\u00a0Johanna Hedenberg<\/span>, en av de fr\u00e4msta \u00f6vers\u00e4ttarna av italiensk litteratur.<\/p>\n

Handling
\n<\/strong>I denna samlig, r\u00f6r Mari sig mellan nyord och arkaiska uttryck, mellan ovanliga ordlekar och stilfigurer. Resultat \u00e4r ett spr\u00e5k som stundvis \u00e4r f\u00f6rvirrande och dj\u00e4rvt, stundvis gripande klart och upplyst; ett spr\u00e5k som p\u00e5 samma g\u00e5ng \u00e4r mycket personligt och fyllt av litter\u00e4ra ekon. Inspirationen kommer fr\u00e5n Gadda till Arbasino, fr\u00e5n Landolfi till Manganelli, men den huvudsakliga referenspunkten \u00e4r nog Giacomo Leopardis\u00a0Moraliska sm\u00e5skrifter<\/i>\u00a0och hans f\u00f6rm\u00e5ga at ge en narrativ form till enkla filosofiska iakttagelser.
\nV\u00e4rldarna som beskrivs i de korta fablerna har alla en \u00f6verh\u00e4ngande skugga: skuggan av m\u00e4nsklighetens \u00e4ndlighet. Denna \u00e4ndlighet finns inte minst i sj\u00e4lva skrivandet som ger oss en f\u00f6raning om v\u00e5r oundvikliga ”s\u00f6ndersmulning”.<\/p>\n

Herr Kurz fotbollar, All v\u00e4rldens sm\u00e4rta, I enlighet med de groteskt intensiva intrycken, Eurydike hade en hund<\/i> och Sakernas ansikte <\/em>\u00e4r n\u00e5gra av de extraordin\u00e4ra visionella och melankoliska ber\u00e4ttelserna som utg\u00f6r den h\u00e4r boken. Ber\u00e4ttelser som utspelar sig i lugnets centrum fylls av oro n\u00e4r Mari iscens\u00e4tter historier fr\u00e5n vardagen d\u00e4r r\u00e4dsla, humor, oemotst\u00e5ndliga p\u00e5hitt och ov\u00e4ntade finaler v\u00e4ntar l\u00e4saren som p\u00e5 varje sida finner barndomen och ungdomens all fruktan och f\u00f6rtret.<\/p>\n

Ett par ord om omslaget
\n<\/strong>Sist men inte minst, v\u00e5r mest uppm\u00e4rksamma publik l\u00e4r inte ha missat att vi har valt att uppdatera bokseriens grafiska formgivning. Eurydike hade en hund<\/em>s omslag pryds av en originalteckning av illustrat\u00f6ren\u00a0Guido Scarabottolo<\/span>.<\/p>\n

\n
I m\u00e5nga \u00e5r har jag skapat bokomslag, hundratals omslag och, p\u00e5 samma s\u00e4tt som nu, k\u00e4nns det alltid som att jag g\u00f6r n\u00e5got olagligt. Om det inte \u00e4r en bok som t.ex. Pinocchio som redan har hundratals tolkningar, d\u00e4r det inte bara \u00e4r acceptabelt men n\u00e4stan n\u00f6dv\u00e4ndigt att skapa ytterligare en tolkning, k\u00e4nner jag mig fortfarande alltid lika obekv\u00e4m n\u00e4r jag ska teckna ett nytt omslag. Faktum \u00e4r att en teckning p\u00e5 ett bokomslag f\u00f6rleder l\u00e4sningen, den st\u00e4ller sig mellan texten och l\u00e4saren och detta borde kanske inte h\u00e4nda. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ker jag alltid vara p\u00e5 vag och f\u00f6rtegen som m\u00f6jligt. Framf\u00f6rallt n\u00e4r det handlar om f\u00f6rfattare jag tycker om.<\/em>
\n– Guido Scarabottolo<\/h6>\n<\/blockquote>\n

\"\"<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rfattaren
\n<\/strong>Michele Mari<\/span>\u00a0(Milano, 1955) \u00e4r f\u00f6rfattare, poet, ess\u00e4ist och \u00f6vers\u00e4ttare. Sedan hans romandebut med\u00a0Di bestia in bestia<\/em>\u00a0(1989) har Maris stil utm\u00e4rkt sig f\u00f6r dess f\u00f6rfinade spr\u00e5kk\u00e4nsla, dess f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r litter\u00e4ra pastischer och blandningen av olika genrer, fr\u00e5n gotisk romantik till sj\u00e4lvbiografi. Ut\u00f6ver sin produktion som romanf\u00f6rfattare, med fjorton publicerade verk, d\u00e4ribland\u00a0Tutto il ferro della Torre Eiffel<\/em>\u00a0(2002),\u00a0Verderame<\/em>\u00a0(2007) och\u00a0Roderick Duddle<\/em>\u00a0(2014), har Mari \u00e4ven skrivit tv\u00e5 poesisamlingar och han har \u00f6versatt ett stort antal engelska klassiker, bland annat verk av Robert Louis Stevenson, Jack London och George Orwell. Han var professor i italiensk litteratur p\u00e5 Universit\u00e0 degli Studi di Milano fram till 2020, d\u00e4r han fr\u00e4mst \u00e4gnade sig \u00e5t 1700-talslitteratur.<\/p>\n

\n
Eurydike hade en hund \u00e4r en av mina fyra novellsamlingar, den kom ut 1993 och den best\u00e5r av texter, av ber\u00e4ttelser, skrivna vid olika tillf\u00e4llen, olika stunder, med olika stilar, med m\u00e5let att hitta nya uttryckss\u00e4tt, nya register, med ett stilspann som r\u00f6r sig fr\u00e5n tragedi till komedi. De tv\u00e5 mest k\u00e4nda, mest citerade och mest \u00f6versatta ber\u00e4ttelserna \u00e4r den f\u00f6rsta, <\/em>Herr Kurz fotbollar och den som har gett namn till boken <\/em>Eurydike hade en hund\u00a0och som ocks\u00e5 \u00e4r de tv\u00e5 ber\u00e4ttelserna som \u00e4r mest sammanfl\u00e4tade till ett tema som f\u00f6r mig \u00e4r fundamentalt: barndomen, oviljan att v\u00e4xa upp, r\u00e4dslorna och f\u00f6rhoppningarna, s\u00e4llskapet man f\u00e5r av lekar, av tennsoldater och av serietidningar, snarare \u00e4n av de j\u00e4mn\u00e5riga. Fr\u00e5n den synvinkeln gav de h\u00e4r tv\u00e5 historierna en f\u00f6rsmak p\u00e5 det som blev och fortfarande \u00e4r min enda organiska novellsamling, d\u00e4r varje ber\u00e4ttelse utg\u00f6r en platta i en homogen serie. Jag pratar om <\/em>Tu sanguinosa infanzia som kom ut fyra \u00e5r efter <\/em>Eurydike hade en hund, 1997. Beviset p\u00e5 den sentimentala kontinuiteten mellan de h\u00e4r tv\u00e5 ber\u00e4ttelserna och <\/em>Tu sanguinosa infanzia\u00a0\u00e4r ocks\u00e5 faktumet att <\/em>Tu sanguinosa infanzia\u00a0precis har \u00f6versatts i England och i USA, med till\u00e4gget av de h\u00e4r tv\u00e5 ber\u00e4ttelserna: <\/em>Herr Kurz fotbollar och <\/em>Eurydike hade en hund.<\/em>
\n– Michele Mari<\/h6>\n
[Detta \u00e4r \u00f6vers\u00e4ttningen av Maris video, som kan ses nedan]<\/span><\/h6>\n<\/blockquote>\n

\u00d6vers\u00e4ttaren
\n<\/strong>Johanna Hedenberg<\/span>\u00a0\u00f6vers\u00e4tter fr\u00e5n italienska, franska och nederl\u00e4ndska. Efter att ha jobbat vid olika EU-institutioner en period har hon nu sedan m\u00e5nga \u00e5r bef\u00e4st sig som en av de mest framst\u00e5ende \u00f6vers\u00e4ttarna av italiensk sk\u00f6nlitteratur. Bland de f\u00f6rfattare hon \u00f6versatt finns Silvia Avallone, Elena Ferrante, Italo Calvino och Natalia Ginzburg.<\/p>\n

Illustrat\u00f6ren<\/strong>
\nGuido Scarabottolo<\/span>\u00a0(Sesto San Giovanni, 1947), har en examen i arkitektur fr\u00e5n Politecnico di Milano och 1973 blev han en del av studio Arcoquattro som g\u00f6r arkitektur och visiv kommunikation f\u00f6r utgivare och reklam. Som grafiker och illustrat\u00f6r har han arbetat f\u00f6r alla italienska f\u00f6rlag, RAI, de st\u00f6rsta reklambyr\u00e5erna och de st\u00f6rsta italienska f\u00f6retagen; han har samarbeten i Japan och USA. Hans illustrationer har visats i flertalet utst\u00e4llningar i Italien och utomlands. Han bor och arbetar i Milano.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

Volymen kan k\u00f6pas p\u00e5 Adlibris<\/a><\/strong>,\u00a0Bokus<\/a><\/strong>\u00a0och\u00a0Amazon<\/a><\/strong>, eller p\u00e5 Italienska Kulturinstitutet<\/strong> (G\u00e4rdesgatan 14, Stockholm).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Eurydike hade en hund av Michele Mari\u00a0\u00e4r den nya boken i Italienska Kulturinstitutets bokserie\u00a0Cartaditalia!   Eurydike hade en hund, som publicerades p\u00e5 italienska f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1993 av Bompiani och senare av Einaudi 2004 och igen 2016, inneh\u00e5ller\u00a0en samling extraordin\u00e4rt vision\u00e4ra och melankoliska ber\u00e4ttelser\u00a0som, \u00e4ven om de utspelar sig p\u00e5 lugna platser \u2013 en semesterort, […]","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"parent":281,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-393","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/393","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=393"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/393\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30637,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/393\/revisions\/30637"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/281"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=393"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}