{"id":30492,"date":"2024-01-11T11:45:52","date_gmt":"2024-01-11T10:45:52","guid":{"rendered":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/chi-siamo\/la-sede\/i-protagonisti-della-storia-delliic\/carlo-maurilio-lerici\/"},"modified":"2024-05-28T11:03:28","modified_gmt":"2024-05-28T09:03:28","slug":"carlo-maurilio-lerici","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/chi-siamo\/la-sede\/ponti-la-svezia-e-listituto\/carlo-maurilio-lerici\/","title":{"rendered":"Carlo Maurilio Lerici"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nCarlo Maurilio Lerici (Ing. Carlo Maurilio Lerici Foundation<\/a> Archives, Rome, Italy)<\/em><\/p>\n

Carlo Maurilio Lerici<\/strong> (Verona 1890 \u2013 Rom 1981) tog industriell ingenj\u00f6rsexamen 1913 p\u00e5 Politecnico di Torino och fr\u00e5n 1920 och 35 \u00e5r fram\u00e5t jobbade han i j\u00e4rnindustrin d\u00e4r han tj\u00e4nade en betydande m\u00e4ngd pengar, m\u00f6jligen \u00e4ven tack vare inkomsterna fr\u00e5n hans j\u00e4rnf\u00f6rs\u00e4ljning under andra v\u00e4rldskriget. \u00c5r 1927 m\u00f6tte han aff\u00e4rsmannen Axel Ax:son Johnson i Berlin och han b\u00f6rjade samarbeta med de st\u00f6rsta st\u00e5lf\u00f6retagen i Sverige, ett land som han forts\u00e4tter ha n\u00e4ra kontakter med resten av livet. Samtidigt, driven av ett v\u00e4xande intresse f\u00f6r humaniora, \u00f6ppnade han ett bokf\u00f6rlag i Milano som var aktivt fram till 1967.<\/p>\n

Tjugo \u00e5r senare, efter att ha startat tidskriften \u201cRivista Geomineraria\u201d, senare omd\u00f6pt till \u201cQuaderni di Geofisica Applicata\u201d, grundar Lerici Istituto di Geofisica Applicata (f.d. Centro di Prospezioni Geominerarie) i Milano och p\u00e5b\u00f6rjar med detta \u201cmitt livs mest sp\u00e4nnande \u00e4ventyr\u201d: forskning om jordalven genom anv\u00e4ndandet av geofysik. Stiftelsen<\/a>, som sedan 1947 b\u00e4r mecenatens namn, har gett betydelsefulla bidrag till arkeologiforskningen genom att ta fram ett helt nytt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt d\u00e4r diagnostiska icke-invasiva metoder anv\u00e4nds f\u00f6r att lokalisera och identifiera g\u00f6mda arkitektoniska byggnader och f\u00f6rem\u00e5l. Genom att anv\u00e4nda sig av georadarbaserad prospektionsteknik blev stiftelsen f\u00f6rst i v\u00e4rlden att identifiera de ber\u00f6mda m\u00e5lade gravarna i den etruskiska Monterozzi-nekropolen i Tarquinia (Viterbo). Betydelsen av de analyser som stiftelsen gjorde under de kommande \u00e5ren, b\u00e5de i Italien och utomlands (17 projekt i Asien, 14 i Europa, 10 i Mellan\u00f6stern, 2 i Afrika och 2 i Sydamerika) \u00e4r s\u00e5 stor att de erk\u00e4nts av UNESCO, som sedan 1988 anv\u00e4nder stiftelsen f\u00f6r identifieringar i omr\u00e5den som anses vara f\u00f6r instabila f\u00f6r vanligt arkeologiskt arbete.<\/p>\n

1952 sponsrar Lerici f\u00f6rst en ”Svensk vecka” i Rom och senare en ”Italiensk bokm\u00e4ssa” i Stockholm p\u00e5 \u00d6stermans marmorhallar<\/em>, och i G\u00f6teborg p\u00e5 R\u00f6hsska museet<\/a>, event som f\u00f6ljer tv\u00e5 \u00e5r efter ”Svenska bokm\u00e4ssan” som h\u00f6lls 1950 p\u00e5 Biblioteca Ambrosiana i Milan.<\/p>\n

Samtidigt i den svenska huvudstaden hade byggandet av det nya Italienska Kulturinstitutet p\u00e5b\u00f6rjat. Institutet inrymdes f\u00f6rr i en hyrd l\u00e4genhet p\u00e5 Linn\u00e9gatan 15 p\u00e5 \u00d6stermalm och \u00e4gnade sig fr\u00e4mst \u00e5r kurser i det italienska spr\u00e5ket. Den nya byggnaden, ritad av Gio Ponti<\/strong><\/a> i samarbete med Ture Wennerholm<\/strong><\/a> och Pier Luigi Nervi<\/strong><\/a>, m\u00f6jliggjordes helt av Lericis finansiering (1,1 miljoner kronor av totalt 1,5 miljoner, 15 miljoner i dagens penningv\u00e4rde). Det verkar som att det f\u00f6ddes en v\u00e4nskap och en djup beundran mellan Lerici och Ponti n\u00e4r den senare kom till Sverige f\u00f6r att bes\u00f6ka tv\u00e5 utst\u00e4llningar till\u00e4gnade italiensk design. Den italienska kulturens hus, invigt 1958 i n\u00e4rvaro av kung Gustav VI Adolf (som Lerici var god v\u00e4n med), utg\u00f6r \u00e4n idag en aktiv bro mellan Italien och Sverige.<\/p>\n

\u00c5ret innan, efter att ha f\u00e5tt en hedersexamen som civilingenj\u00f6r i Milano, grundar Lerici en andra stiftelse<\/a>, med s\u00e4te i Stockholm och direkt kopplad till Institutet, som har som m\u00e5l att st\u00f6dja unga italienare och svenskar i deras forskning. Stiftelsen ger fyra sorters bidrag:<\/p>\n