{"id":30471,"date":"2024-01-11T11:43:43","date_gmt":"2024-01-11T10:43:43","guid":{"rendered":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/chi-siamo\/la-sede\/i-protagonisti-della-storia-delliic\/gio-ponti\/"},"modified":"2025-11-10T12:28:37","modified_gmt":"2025-11-10T11:28:37","slug":"gio-ponti","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/chi-siamo\/la-sede\/ponti-la-svezia-e-listituto\/gio-ponti\/","title":{"rendered":"Gio Ponti"},"content":{"rendered":"<p><img decoding=\"async\" class=\"alignnone size-medium wp-image-32421 img-fluid\" src=\"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/Gio-Ponti-1-300x203.png\" alt=\"\" width=\"100%\" srcset=\"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/Gio-Ponti-1-300x203.png 300w, https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/Gio-Ponti-1.png 500w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><br \/>\n<em>Gio Ponti i Stockholm (Italienska Kulturinstitutet i Stockholms <a href=\"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/it\/lingua-e-cultura\/biblioteca\/archivio\/\">fotoarkiv<\/a>)<\/em><\/p>\n<p><strong>Gio Ponti<\/strong> (Milan 1891 \u2013 Milan 1979) var en mycket betydelsefull italiensk arkitekt och formgivare. Redan 1923 skapade han rollen art director, det vill s\u00e4ga en designer och kreativ person med ett s\u00e5dant v\u00e4lrundat kulturellt kapital och fink\u00e4nslighet att hen kan ge effektiv r\u00e5dgivning till den nyuppkomna industriella produktionen. Ponti hade f\u00f6rm\u00e5gan att kombinera of\u00f6ruts\u00e4gbarhet och det klassiska och hitta ett samspel mellan modernitet och tradition. Han arbetade ih\u00e4rdigt under mer \u00e4n 50 \u00e5r och skapade b\u00e5de offentliga byggnader och privata hem\u00a0som har blivit legendariska, bl.a. Villa Bouilhet (Garches, Frankrike, 1926), Villa Marchesano (Bordighera, Imperia, 1938), Villa Tataru (Cluj, Rum\u00e4nien, 1938) och Villa Planchart (Caracas, Venezuela, 1953\u201357). Han grundade tv\u00e5 tidskrifter, <em>Domus<\/em> (1928) och <em>Stile<\/em> (1941), vilka var centrala f\u00f6r att fr\u00e4mja designkultur och modern arkitektur i Italien och utomlands.<\/p>\n<p>Ponti tog arkitektexamen fr\u00e5n Politecnico di Milano 1921. Samma \u00e5r gifte han sig med Giulia Vimercati, som han fick fyra barn med. Dessutom \u00f6ppnade han en designstudio tillsammans med arkitekterna Mino Fiocchi och Emilio Lancia, ett samarbete som p\u00e5gick i tolv \u00e5r. 1923 deltog han i den f\u00f6rsta internationella utst\u00e4llningen f\u00f6r dekorativ konst i Monza som formgivare f\u00f6r keramikf\u00f6retaget <strong>Richard Ginori<\/strong>. Hans keramik vann honom Grand Prix vid Exposition internationale des arts d\u00e9coratifs et industriels modernes i Paris 1925. Under dessa \u00e5r var Pontis produktion mestadels knuten till klassiska teman, vilka han utforskade fr\u00e5n att han \u00e5terv\u00e4nde till Milano efter slutet av f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. 1928 gav han ut det f\u00f6rsta numret av den tidigare n\u00e4mnda tidskriften <em>Domus<\/em>, som han ledde praktiskt taget oavbrutet fram till sin d\u00f6d (med det enda undantaget f\u00f6r perioden 1941\u20131948). Fr\u00e5n 1930 jobbade han med Milanotriennalen, en av de viktigaste kulturinstitutionerna i Lombardiets huvudort. 1952 grundades <strong>Studio Ponti, Fornaroli, Rosselli<\/strong>. Teorin om &#8221;f\u00e4rdig form&#8221; utvecklades, vilken fr\u00e5n och med d\u00e5 skulle omfatta alla niv\u00e5er av Pontis design: fr\u00e5n m\u00f6bler, med konceptet &#8221;organiserade v\u00e4ggar&#8221;, till storskaliga arkitektoniska verk, f\u00f6r vilka &#8221;diamantformen&#8221; var k\u00e4nnetecknet.<\/p>\n<p>1956 f\u00e4rdigst\u00e4lldes <strong>Pirelli-skyskrapan<\/strong> i Milan, ett av Pontis mest ikoniska verk. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 publicerade han <em>Amate l\u2019architettura<\/em>, t\u00e4nkt som en &#8221;liten fickarkitektur&#8221; d\u00e4r han koncist talar om de id\u00e9er han har samlat p\u00e5 sig under arbetet i sin atelj\u00e9, p\u00e5 byggarbetsplatser, i redaktionerna f\u00f6r sina tidskrifter och i st\u00e4der i Italien och v\u00e4rlden runt. Under samma tid ritade han huset p\u00e5 <strong>Via Dezza nummer 49<\/strong>, d\u00e4r han sedan bodde resten av sitt liv.<\/p>\n<p>Under samma period, och efter att ha tr\u00e4ffat entrepren\u00f6ren <a href=\"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/chi-siamo\/la-sede\/ponti-la-svezia-e-listituto\/carlo-maurilio-lerici\/\">Carlo Maurilio Lerici<\/a> i Stockholm, arbetade Ponti p\u00e5 det nya <strong>Italienska kulturinstitutet<\/strong>, som invigdes 1958. Institutet \u00e4r idag ett av f\u00e5 kompletta exempel p\u00e5 Pontis design och arkitektoniska spr\u00e5k. Pontis signatur \u00e5terfinns n\u00e4mligen inte bara p\u00e5 den smala huvudbyggnaden och det angr\u00e4nsande diamantformade auditoriet, utan ocks\u00e5 p\u00e5 m\u00f6blerna, fr\u00e5n Leggera- och Superleggera-stolarna till borden, fr\u00e5n sofforna till f\u00e5t\u00f6ljerna, fr\u00e5n det m\u00f6blerade f\u00f6nstret och de inbyggda v\u00e4ggsk\u00e5pen, fr\u00e5n d\u00f6rrhandtagen till de illuminerade tavlorna.<\/p>\n<p>\u00c4nnu vid 80 \u00e5rs \u00e5lder var Ponti fortfarande aktiv och skapade minnesv\u00e4rda verk som katedralen i Taranto (1970) och Denver Art Museum. Han dog den 16 september 1979 efter en l\u00e5ng och framg\u00e5ngsrik karri\u00e4r.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.gioponti.org\/\">Gio Ponti Archives<\/a>, inrymt i byggnaden som var Pontis atelj\u00e9 och hem och f\u00f6rvaltat av hans barnbarn <strong>Salvatore Licitra<\/strong>, \u00e4r en databas som samlar fotografiskt material fr\u00e5n den milanesiske arkitektens atelj\u00e9 samt hans korrespondens, best\u00e5ende av n\u00e4stan hundratusen brev skrivna och mottagna mellan 1923 och 1979. En sektion \u00e4r ocks\u00e5 till\u00e4gnad den <a href=\"https:\/\/store.gioponti.org\/\">officiella virtuella butiken<\/a>, d\u00e4r man kan k\u00f6pa Pontis ikoniska moderna designf\u00f6rem\u00e5l: m\u00f6bler, lampor, keramik och tyger.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Gio Ponti i Stockholm (Italienska Kulturinstitutet i Stockholms fotoarkiv) Gio Ponti (Milan 1891 \u2013 Milan 1979) var en mycket betydelsefull italiensk arkitekt och formgivare. Redan 1923 skapade han rollen art director, det vill s\u00e4ga en designer och kreativ person med ett s\u00e5dant v\u00e4lrundat kulturellt kapital och fink\u00e4nslighet att hen kan ge effektiv r\u00e5dgivning till den [&hellip;]","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"parent":28699,"menu_order":7,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-30471","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/30471","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30471"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/30471\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":50803,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/30471\/revisions\/50803"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/28699"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30471"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}