{"id":27608,"date":"2023-11-16T16:18:19","date_gmt":"2023-11-16T15:18:19","guid":{"rendered":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/lingua-e-cultura\/pubblicazioni-delliic\/cartaditalia-classici\/andres-bergman-petrarca-och-litteraturen\/"},"modified":"2023-11-27T13:03:25","modified_gmt":"2023-11-27T12:03:25","slug":"andres-bergman-petrarca-och-litteraturen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/lingua-e-cultura\/pubblicazioni-delliic\/cartaditalia-classici\/andres-bergman-petrarca-och-litteraturen\/","title":{"rendered":"Anders Bergman, ”Petrarca och litteraturen”"},"content":{"rendered":"
Cartaditalia Klassikers andra upplaga Petrarca och litteraturen <\/em><\/strong>presenterades 30 januari 2013 av f\u00f6rfattaren Anders Bergman<\/strong> och litteraturhistoriken Conny Svensson (Uppsala Universitet).<\/h5>\n

 <\/p>\n

F\u00f6rord av Anders Bergman
\n<\/strong>I alla diskussioner om Francesco Petrarcas k\u00e4rleksdiktning och f\u00f6rmodade modernitet har vi n\u00e5gonstans p\u00e5 v\u00e4gen tappat bort k\u00e4rnan i hans person och samtida ber\u00f6mmelse, n\u00e4mligen hans roll som l\u00e4rd man, litter\u00e4r smakdomare och vandrande bibliotek. \u00c4ven om man \u00e4n idag ibland refererar till honom<\/em> i kulturrelaterade sammanhang \u00e4r det ytterst s\u00e4llan man faktiskt refererar honom. D\u00e4rf\u00f6r vill jag f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra som ren\u00e4ssanshumanisterna och g\u00e5 ”ad fontes” – till k\u00e4llorna – f\u00f6r att se vad han egentligen skrev om litteraturens villkor och v\u00e4rde, former och f\u00f6retr\u00e4dare. Petrarca f\u00f6rfattade aldrig n\u00e5gon poetik men hans tankar om litteratur finns utspridda i alla hans verk. Vare sig han skriver traktater, brev eller tal, vare sig han skriver om religion, om historia eller om ensamhet, skriver han samtidigt om sig sj\u00e4lv och sin k\u00e4rlek till litteraturen. N\u00e4r jag b\u00f6rjade sammanst\u00e4lla dessa tankar framkom det snart att de l\u00e4t sig indelas i tre st\u00f6rre teman: att vara f\u00f6rfattare, att l\u00e4sa och att skriva. Den dispositionen har jag l\u00e5tit beh\u00e5lla h\u00e4r. ”L\u00e4s dem s\u00e5som ni ofta har lyssnat p\u00e5 mig under v\u00e5ra samtal kring eldstaden l\u00e5nga vintern\u00e4tter, d\u00e5 jag har l\u00e5tit infallen v\u00e4gleda mig” \u00e4r Petrarcas eget rad om hur vi ska ta till oss hans reflektioner. Och s\u00e5som det l\u00e4tt blir n\u00e4r man l\u00e5ter tankarna vandra i goda v\u00e4nners lag kan en del mots\u00e4gelser uppst\u00e5 och \u00e5sikter f\u00f6r\u00e4ndras efterhand men Petrarca s\u00e5g inte s\u00e4rskilt allvarligt p\u00e5 s\u00e5dant. Andra tankar finner han s\u00e5 viktiga att han \u00e5terkommer till dem i olika sammanhang, varf\u00f6r n\u00e5gra upprepningar har blivit ofr\u00e5nkomliga i denna framst\u00e4llning. Jag har f\u00f6rs\u00f6kt bringa ordning i den utstr\u00e4ckning som jag har kunnat. Det har ocks\u00e5 varit min \u00f6nskan att l\u00e4mna ordet till Petrarca sj\u00e4lv i s\u00e5 stor utstr\u00e4ckning som m\u00f6jligt och d\u00e4rut\u00f6ver endast ge den bakgrundsinformation som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 uttalanden som har hunnit bli sexhundrafemtio \u00e5r gamla. N\u00e5gra personliga slutsatser och reflektioner har jag sparat till efterordet. Till hans litter\u00e4ra \u00e5sikter har jag inte r\u00e4knat s\u00e5dant som man kan sluta sig till genom att l\u00e4sa mellan raderna i hans texter, genom n\u00e4rl\u00e4sningar av hans sk\u00f6nlitter\u00e4ra alster eller genom att analysera hans eget s\u00e4tt att skriva. Det som diskuteras h\u00e4r \u00e4r hans utsagor som explicit handlar om litteratur, i f\u00f6rsta hand s\u00e5dana som g\u00e4ller skriftst\u00e4lleri generellt (”Petrarca skriver att han tycker s\u00e5h\u00e4r”) och i andra hand s\u00e5dana d\u00e4r han avsl\u00f6jar n\u00e5got om sitt eget tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt i litter\u00e4ra sammanhang (”Petrarca skriver att han g\u00f6r s\u00e5h\u00e4r”). I tredje hand har jag f\u00e4tt v\u00e4nda mig till forskningsresultat och biografiska fakta f\u00f6r kompletteringar (”vi vet att Petrarca gjorde s\u00e5h\u00e4r”) och kommentarer (”man har bed\u00f6mt Petrarcas insats s\u00e5h\u00e4r”). Med denna metod har jag har inte beh\u00f6vt konsultera Petrarcas poetiska arbeten (fr\u00e4mst f\u00f6rfattade p\u00e5 italienska) utan har koncentrerat mig p\u00e5 hans latinska brev, avhandlingar och tal. Det \u00e4r lustigt att den enda bok som enligt titeln utlovar att behandla samma \u00e4mne som min, Marguerite Wallers Petrarch’s Poetics and Literary History<\/em> fr\u00e5n 1980, f\u00f6ljer en rakt motsatt metod och v\u00e4ljer att enbart dra sina slutsatser ur analyser av Petrarcas italienska dikter. Jag kan inte l\u00e5ta bli att anse att det \u00e4r att skjuta \u00f6ver m\u00e5let, hur intressanta de resultat som metoden frambringar \u00e4n \u00e4r. \u00c4ven mitt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt har naturligtvis sina svaga punkter och jag vill s\u00e4rskilt rikta l\u00e4sarens uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 att Petrarcas uttalanden i denna bok \u00e4r ett urval, baserat p\u00e5 vad jag har funnit och vad jag har ansett vara relevant och representativt. Det \u00e4r jag sj\u00e4lv som svarar f\u00f6r \u00f6vers\u00e4ttningarna om inte annat anges, av det enkla sk\u00e4let att knappast n\u00e5gonting tidigare har \u00f6versatts till svenska. Eftersom mina latinkunskaper \u00e4r begr\u00e4nsade har jag haft stor hj\u00e4lp av italienska, engelska och franska \u00f6vers\u00e4ttningar och textkommentarer. V\u00e4l medveten om riskerna som detta f\u00f6rfarande medf\u00f6r \u00e4r min f\u00f6rhoppning likv\u00e4l att Petrarcas budskap varken har f\u00f6rvanskats eller feltolkats, \u00e4ven om jag inte har kunnat g\u00f6ra honom stilistisk r\u00e4ttvisa. F\u00f6r de som vill j\u00e4mf\u00f6ra \u00f6vers\u00e4ttningarna med originalet finns en lista med k\u00e4llh\u00e4nvisningar p\u00e5 slutet. Ett stort tack till Paolo Grossi, Birgitta Kurt\u00e9n, Peter Luthersson, Kjell Peterson och Patrik Sp\u00e5nning Westerlund som har hj\u00e4lpt mig i arbetet med boken.<\/p>\n

Francesco Petrarca
\n<\/strong>Francesco Petrarca<\/span> (1304-1374) \u00e4r mest k\u00e4nd f\u00f6r sina k\u00e4rleksdikter. Men han \u00e4r ocks\u00e5 en av alla tiders st\u00f6rsta litteraturk\u00e4nnare och litteratur\u00e4lskare. Som humanismens fader har han kommit att p\u00e5verka v\u00e5r syn p\u00e5 kultur och historia, intellektuell och akademisk verksamhet. Det \u00e4r denne Petrarca som h\u00e4r presenteras f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i en l\u00e4ngre studie p\u00e5 svenska. Med utg\u00e5ngspunkt i hundratals utdrag ur Petrarcas verk som aldrig tidigare har \u00f6versatts l\u00e5ter Anders Bergman en av det l\u00e4rda livets portalfigurer komma till tals om litteraturens v\u00e4sen och v\u00e4rde, former och f\u00f6retr\u00e4dare. Varf\u00f6r ska man l\u00e4sa? Hur ska man skriva? Vad skiljer god litteratur fr\u00e5n d\u00e5lig? Och hur blir man en framg\u00e5ngsrik f\u00f6rfattare?<\/p>\n

F\u00f6rfattaren
\n<\/strong>Anders Bergman<\/span> (f. 1980) \u00e4r fil.mag i litteraturvetenskap, Uppsala universitet, och idag verksam i f\u00f6rlagsbranschen. Han har tidigare skrivit b\u00f6ckerna Sigge Bergman – portr\u00e4tt av en idrottsledare<\/em> (2008) och Comic in Kafka<\/em> (2009).<\/p>\n

Omslaget<\/strong><\/p>\n

\"\"
\n<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

\n

Boken kan k\u00f6pas p\u00e5 Italienska Kulturinstitutet<\/strong> p\u00e5 G\u00e4rdesgatan 14, Stockholm.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Cartaditalia Klassikers andra upplaga Petrarca och litteraturen presenterades 30 januari 2013 av f\u00f6rfattaren Anders Bergman och litteraturhistoriken Conny Svensson (Uppsala Universitet).   F\u00f6rord av Anders Bergman I alla diskussioner om Francesco Petrarcas k\u00e4rleksdiktning och f\u00f6rmodade modernitet har vi n\u00e5gonstans p\u00e5 v\u00e4gen tappat bort k\u00e4rnan i hans person och samtida ber\u00f6mmelse, n\u00e4mligen hans roll som l\u00e4rd […]","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"parent":27308,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-27608","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/27608","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=27608"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/27608\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28286,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/27608\/revisions\/28286"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/27308"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=27608"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}