{"id":102,"date":"2023-04-03T20:55:02","date_gmt":"2023-04-03T18:55:02","guid":{"rendered":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/chi-siamo\/la-sede\/"},"modified":"2024-02-29T09:27:57","modified_gmt":"2024-02-29T08:27:57","slug":"la-sede","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/iicstoccolma.esteri.it\/sv\/chi-siamo\/la-sede\/","title":{"rendered":"Byggnaden"},"content":{"rendered":"

Med sina eleganta, l\u00e4tta och asymmetriska former \u00e4r Italienska Kulturinstitutet i Stockholm ett av de mest kompletta exemplen p\u00e5 Gio Pontis<\/a> arkitektoniska formspr\u00e5k under efterkrigstiden. Pontis arkitektur och den under tiden nyuppkomna italienska hantverksdesignen andades klassiskt och tradition, j\u00e4mna proportioner och trivsam elegans. Ett mycket annorlunda formspr\u00e5k fr\u00e5n den strikta strukturalismen som var prevalent i Nordeuropa under samma tid. Ponti gav mycket f\u00f6r att kunna f\u00f6rverkliga sin vision f\u00f6r den italienska kulturens nya s\u00e4te och hans fr\u00e4msta fokus var att, med hj\u00e4lp av hj\u00e4rtliga brev, f\u00e5 f\u00f6rm\u00e5nliga priser av italienska hantverkare d\u00e5 han ans\u00e5g att det beh\u00f6vdes ”anstr\u00e4ngning fr\u00e5n alla f\u00f6r att g\u00f6ra bra ifr\u00e5n sig”.<\/p>\n

Ponti var f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt mycket n\u00f6jd \u00f6ver att den h\u00e4r byggnaden i ett fr\u00e4mmande land kallas italiensk. Huset d\u00e4r den italienska kulturen m\u00f6ter den svenska planerades av arkitekten som en byggnad i st\u00e4ndig utveckling, som kan uppt\u00e4ckas allt eftersom, som str\u00e4cker sig runt bes\u00f6karen med start fr\u00e5n G\u00e4rdets \u00f6ppna f\u00e4lt. Detta \u00e4r ett s\u00e5 viktigt element att Gio Ponti skapade minst tre olika planritningar f\u00f6r byggnadens utformning. Han s\u00f6kte den perfekta balansen och visuella sekvensen f\u00f6r att uppt\u00e4cka byggnaden. En arkitektur som b\u00f6r upplevas och uppt\u00e4ckas genom blicken.<\/p>\n

\n
\n
(Moderna) byggnader b\u00f6r avsl\u00f6ja dess best\u00e5ndsdelar, de b\u00f6r vara mycket varierade. P\u00e5 samma s\u00e4tt som n\u00e4r man kollar ut fr\u00e5n ett berg och ser skogar, vattenfall, en by, en f\u00e4stning, ett stup, v\u00e4xter, en kyrka osv., b\u00f6r en byggnad, n\u00e4r man v\u00e4nder sig om i den, verka som ett landskap, en show som \u00e4r annorlunda fr\u00e5n de olika synvinklarna.\u00a0<\/em>
\n\u2013 Gio Ponti<\/strong>1<\/sup><\/strong><\/h6>\n<\/blockquote>\n

\"\"
\nInstitutet idag<\/em><\/p>\n

\"\"<\/em>
\nInstitutet kort efter att det f\u00e4rdigst\u00e4llts (Italienska Kulturinstitutet i Stockholms fotoarkiv<\/a>)<\/em><\/p>\n

Italienska Kulturinstitutet best\u00e5r av tv\u00e5 huskroppar<\/strong>. Funktionerna som r\u00f6r kultur och administration som biblioteket, kontoren, studiesalarna och residensen finns i huskroppen som p\u00e5minner om en kanot med sin ovanliga och avsmalnande form, separerad fr\u00e5n delen som anv\u00e4nds f\u00f6r event och mottagningar, med det vackra Auditoriet, med tak av Pier Luigi Nervi,<\/strong><\/a> och foalj\u00e9n. Som ett g\u00e5ngj\u00e4rn mellan de tv\u00e5 huskropparna finner vi foaj\u00e9n och ing\u00e5ngshallen. Denna organiska sekvens mellan rum och utrymmen som integreras med de stora f\u00f6nsterna \u00f6nskades av Ponti f\u00f6r att l\u00e5ta bes\u00f6karen ’f\u00f6rst\u00e5’ arkitekturen och dess destinationer naturlig, redan utifr\u00e5n. Gio Ponti \u00f6verl\u00e4t ritandet av teckningarna till Ture Wennerholms<\/strong><\/a> studio mellan 1956-1957. Ferruccio Rossetti<\/strong><\/a> \u00f6vers\u00e5g sedan arbetet efter Wennerholms bortg\u00e5ng fram till Institutets invigning 24 november 1958. 1962-63 utvidgades foaj\u00e9n genom till\u00e4gget av Sala Rossetti.<\/p>\n

\"\"Foaj\u00e9n mellan Institutets tv\u00e5 huskroppar innan till\u00e4gget av Sala Rossetti (Italienska Kulturinstitutet i Stockholms fotoarkiv<\/a>)<\/em><\/p>\n

Gio Pontis inspiration och kreativitet begr\u00e4nsade sig inte endast till byggnadens utformning utan str\u00e4ckte sig \u00e4ven till en stor del av inredningen<\/strong>, ett bevis p\u00e5 den passion f\u00f6r design och uppm\u00e4rksamhet till detaljer som karakt\u00e4riserar alla hans projekt. \u00c4n idag kan man besk\u00e5da f\u00e5t\u00f6ljer, bord, lampor, skrivbord och stolar designade av Ponti f\u00f6r n\u00e5gra av de mest prestigefulla italienska designm\u00e4rkena som Cassina<\/strong><\/a>,\u00a0Arredoluce<\/strong><\/a> och Cagliani&Marazza<\/strong>. Till och med d\u00f6rrhandtagen \u00e4r noga utstuderade av Ponti: de har en extraordin\u00e4rt ren form, koniska med en skarp vinge, skapade efter ett noga bet\u00e4nkande som tog i \u00e5tanke \u00e4ven sj\u00e4lva d\u00f6rrens struktur. Handtagen producerades av Olivari di Como och \u00e5terfinns \u00e4ven i Villa Planchart i Caracas (Venezuela) och i ett antal samtida kyrkor. Bland de mest prestigefyllda m\u00f6blerna utm\u00e4rker sig s\u00e4rskilt stolarna Superleggera <\/strong>fr\u00e5n 1958 och unika verk designade av Ponti specifikt f\u00f6r Institutet.<\/p>\n

L\u00e4s mer om Institutets historia h\u00e4r p\u00e5 v\u00e5r hemsida.<\/p>\n

    \n
  1. Gio Ponti p\u00e5 50-talet<\/a><\/strong><\/li>\n
  2. Institutets ritning<\/a><\/strong><\/li>\n
  3. Pontis Institut: arkitektur och l\u00e4tthet<\/a><\/strong><\/li>\n
  4. Pontis Institut: f\u00e4rg och material<\/a><\/strong>\n
    <\/div>\n<\/li>\n<\/ol>\n<\/div>\n