För att uppmärksamma att det har gått 150 år sedan Alessandro Manzoni dog arrangerar Italienska Kulturinstitutet i Stockholm fredag den 5 maj klockan 17.30 en eftermiddag tillägnad studier om den store författaren, kallad ”Berättelse, historia och språk”. Efter en introduktion av Institutets Direktör, Francesco Di Lella, om Manzonis roll i den italienska kulturen, kommer tre forskare tala om olika aspekter av författarens produktion.
Föredragen kommer vara på engelska.
Program:
Simone Giusti (Universitetet i Siena), Kroppar ljuger inte: en nyläsning av ”De Trolovade”
”De Trolovade” läses med utgångspunkt i de mångtaliga mötena mellan karaktärerna, som kommunicerar med varandra genom en stor repertoar av kroppshållningar, gester, blickar och ansiktsuttryck som än idag berör läsaren och som visar på den extraordinära vikten Manzoni la på kroppsspråk och på att observera och lyssna på varandra.
Giulia Raboni (Universitetet i Parma), Manzoni mellan ”Colonna Infame” och romanen
Föredraget ämnar belysa relationerna mellan ”Colonna infame” och ”De Trolovade”, framförallt rollen som ”Colonna infame” spelade under omskrivningen av romanen som ett slags stimulus för en uppdaterad reflektion om relationen mellan historia och roman och det tydliga fokuset på temat om individens egna ansvar.
Michele Colombo (Stockholms Universitet), Manzoni och formandet av det italienska språket
Manzonis bidrag till formandet av ett gemensamt språk i Italien är tvåsidigt: å ena sidan gav han i sin roman form till en vardaglig varietet av italienskan som inte tidigare fanns, och gav på det sättet en revolutionerande modell för den kommande språkutvecklingen; å andra sidan föreslog han, ett par decennier senare, ett antal politiska åtgärder för spridandet av det nationella språket som fortfarande diskuteras idag.
Förfriskning kommer serveras.
Det är uppskattat men inte nödvändigt att boka plats.
Simone Giusti lär ut Didaktik för italiensk litteratur på Universitetet i Siena. Hans forskning fokuserar på litteraturdidaktik och på processerna för spridning och översättning av italiensk litteratur. Han är meddirektör för tidskriften ”Per leggere” och för utgivningsserierna ”QDR/Didattica e letteratura” (Loescher), ”Storie per le persone e le comunità” (Franco Angeli), ”Le storie siamo noi” (Pensa). Om Manzoni har han publicerat essän ”A viso a viso. Corpi che si incontrano nei Promessi sposi” (Quodlibet 2022).
Giulia Raboni är docent i Italiensk filologi på Universitetet i Parma. Hon har främst ägnat sig åt femton-sextonhundratalslitteratur (Ariosto, Bembo, Folengo, Tasso, Marino, Chiabrera) och arton-nittonhundratalslitteratur, med studier och kritiska utgåvor. Hon har framförallt jobbat med ett team styrt av Dante Isella, för att ge ut kritiska utgåvor av de första två versionerna av Manzonis roman (”Fermo e Lucia” och ”Sposi promessi”, Casa del Manzoni, 2006 och 2012), en författare hon har skrivit mycket om (den senaste är den korta monografin ”Come lavorava Manzoni”, Carocci, 2017). Den nyutkomna monografin om författarfilologi, ”What is Authorial philology?”, Cambridge, OBP, 2021, är skriven med Paola Italia. Hon är vetenskapsansvarig för ett Projekt av Nationellt Intresse (PRIN2015) finansierat av MIUR: Manzoni Online: carte, libri, edizioni, strumenti, och som förnyades 2017 med Prin Manzonionline2: new documents, tradition and traductions.
Michele Colombo är professor i Italiensk lingvistik på Romanska och klassiska institutionen på Stockholms Universitet. Han har studerat i Milano, Pisa, London och Leuven och var Alexander von Humboldt gästforskare vid Universität des Saarlandes. Mellan 2003 och 2019 undervisade han i Italiensk lingvistik på Università Cattolica del Sacro Cuore i Milano och Brescia. Han har varit gästforskare i Ungern, Ryssland och Australien och han har talat på flera kongresser i och utanför Italien. Han har publicerat böcker, essäer och artiklar om utvecklingen av italienska och lokala italienska språk under tretton- och nittonhundratalet.
Bokningen är stängd