Quadriglia Obliqua är ett forskningsprojekt inom området koreografi.
Quadriglia Obliqua är en utformning som består av två par som böjer sin koreografiska bana efter de kulturella omgivningarna av Stockholm och Turin.
Cristina Caprioli och Mirko Guido bosatta i Stockholm och Alessandro Piccot och Erika Di Crescenzo bosatta i Turin är italienska artister som möter varandra för att knyta samman erfarenheter och arbete.
De fyra artisterna är tvärvetenskapliga forskare som fokuserar kring behovet av den kontemporära dansen i nutiden.
Vid sidan av deras föreställning uppträder Alberto Franceschini och Jonas Karl Petterson med deras ”Kort Suite”.
För Carmelos bästa / Giselle
Erika Di Crescenzo / Alessandro Piccot (ljud och ljus)
tidslängd : 40 minuter
requiem burlesk och koreografisk melo_deklamation
Trapasso 12 [repetitionsmaterial ägnat att skifta från en formell, vagt ärlig bugning till en livlig och meningsfull underkastelse] – reveransen.
För Carmelos bästa är en kärleksförklaring till hans bortgångna milda själ, och samtidigt en hat-bekännelse. För den som snubblar över ruttna romanticismer och som försörjer sig på utspridda besvärjelser. För alla hans föräldralösa efterföljare. Och alla de som älskar “Giselle” med eller utan tåspetsskor, eller exalteras av fotbollsmatcher, själamässor, galen kärlek. Slutligen även för de som älskar teatern, men även för den som hatar den. Allt räknas. För Carmelos bästa.
“Kort Suite”
Koreografiska skisser som inspireras av skrivandet.
Av Alberto Franceschini och Jonas Karl Pettersson.
Ännu en Hamlet
Idè och utformning: Mirko Guido
Video editing: Matteo Quarta
Deltagare: Alice MacKenzie and Benedict Olk, Brigitte Wilfing and Lisa Östberg, Dan Johansson and Anna Grip
Denna interaktiva installation är en hållplats längs en forskningsprocess genom vilken Mirko Guido vill rekonstruera en av den
västerländska historiens mest inflytelserika teaterpjäser, Hamlet. Trots att han inte har någon kunskap om den. Forskningens avsikt är inte att åter-skriva Hamlets ”original”, utan snarare att rekonstruera den genom minnet av den, eller det man tror sig minnas.
Arbetet framskrider genom en serie samtal/intervjuer som genererar en performance av fiktioner, vilka i interaktion med deltagarna samt genom användningen av digital teknologi, avbryter både narrativets och tidens kontinuitet. För att istället föreslå en Hamlet som åter-konstruerar sig själv genom den kollektiva (o)kunskapen.
För mer information, vänligen klicka på bilden.
Bokningen är stängd