Questo sito usa cookie per fornirti un'esperienza migliore. Proseguendo la navigazione accetti l'utilizzo dei cookie da parte nostra OK

La speranza è poesia / Hopp i dikter

Datum:

18/01/2021


La speranza è poesia / Hopp i dikter

Hopp i dikter" är italienska kulturinstitutets nya projekt som tar poesin till Stockholms tunnelbanor från den 18:e till 31:a januari 2021. Fem dikter, på italienska och svenska, kommer att visas som affischer på tvåtusen av reklamplatserna i den svenska huvudstadens kollektivtrafik. De utvalda författarna är Antonella Anedda, Valerio Magrelli, Alda Merini, Pier Paolo Pasolini och Dacia Maraini, som har komponerat en opublicerad dikt för detta tillfälle.

Efter ett svårt år har institutet valt att förmedla ett budskap om hopp. Målet är att kommunicera till så många människor som möjligt känslor av positivitet och förtroende i en period som fortfarande är mycket komplicerad och osäker. Sedan Covid-19-pandemin började har våra liv oundvikligen förändrats och mycket ofta har negativiteten tagit över. Hopp i dikter vill hjälpa till att vända denna trend genom att använda sig av ordens inspirerande kraft som verktyg för att uppväcka känslor som tar oss bortom ordens semantik och får oss att tillträda en annan dimension som ger hopp och förtroende. Det är av allra störst vikt att börja året med rätt attityd och hitta framtidstro: Förhoppningsvis kan de första läsningarna av 2021 hjälpa oss med det. Ord kan påverka våra tankar och känslor. De får oss att reflektera och hjälper oss att hitta svar på de frågor vi bär med oss. Från denna idé kommer "Hopp i dikter".

Man kan säga att Hopp i dikter är en del av en väletablerad internationell trend som i över trettio år har engagerat olika länder runt om i världen. Ett exempel på detta är "Poems on the Underground", ett projekt av Transport for London född 1986 från den amerikanska författaren Judith Chernaiks idé att sprida poesi - både klassisk och samtida - till en bredare publik. Avsikten var att göra dagliga resor med kollektivtrafiken mer stimulerande genom att presentera en serie dikter i Londons underjordiska vagnar. Dikterna Valdes ut av Judith Chernaik tillsammans med poeterna George Szirtes och Imtiaz Dharker. ”Poems on the Underground" har inspirerat liknande projekt i flera andra städer, från Dublin till Paris, New York, Oslo, Helsingfors, Warszawa, St. Petersburg och Peking, vilket visar sig vara ett effektivt sätt att föra närmre den icke-specialiserade publiken till poesin genren samt stimulera passagerarnas önskan att fortsätta läsa och fördjupa sig. 1992 följde initiativet "Poetry in Motion", av Poetry Society of America och Metropolitan Transportation Authority i New York. "Poetry in Motion" har fört poesi till transportsystem i städer över hela Amerika - Los Angeles, Nashville, Providence, San Francisco och New York City - och kommunicerat den för miljontals människor varje dag. Av senare datum är "Poetry in Transit", ett projekt som främjas av Association of Book Publishers of BC (ABPBC) i samarbete med TransLink. Även i Italien finns några bra exempel. År 2019, med anledning av Salone del libro di Torino (Turins bokmässa), var Salone Off värd för "Metro Poetry", ett initiativ som gjorde det möjligt att förmedla poesi till pendlare. I ungefär två månader, varje timme, på alla tunnelbanestationer i Turin spreds korta dikter inom Radio GTT programmet som förvandlade besökarnas resa till de platser där Turins bokmässa huserade, till ett en upplevelse som förde människorna nära till ord och poesi. Idèn att kommunicera genom dikter på kollektivtrafiken har visat poesin universella kraft, som kan nå och fascinera tusentals människor över hela världen, oavsett plats och nationalitet.

För institutets projekt "Hopp i dikter" valdes italienska författare översatta till svenska med en stark minnesväckande kraft. Historiae (Einaudi, 2018) är en samling av Antonella Anedda, en av de viktigaste samtida italienska kvinnliga diktare vars verser är byggda som en bildsekvens "som kastar ljus på det man inte vill se”. Hennes dikter verkar blanda olika språk, hon växlar mellan olika dialekter och sträcker sig från den offentliga till den privata sfären. Boken publicerades nyligen i Sverige av Lyrikvännen, med översättning av Ida Andersen och Nina M. Olsson. Dacia Maraini, författare till romaner, uppsatser, dikter och manus för teater och film, anses vara en av de viktigaste italienska författarna i nutid. Redan på sextio- och sjuttiotalet var Dacia Maraini mycket aktiv i den politiska debatten om kvinnors rättigheter. Mycket ofta var huvudpersonerna i hennes verk kvinnor, som i verket "Raska steg" född som en teatertext och nyligen publicerad på svenska med titeln "Raska steg" av det italienska kulturinstitutet inom bokserien CartaDitalia, med översättning av Ida Andersen. "Raska steg", som presenterades på Institutet i Stockholm september 2020 av Dacia Maraini skildras de verklighetstrogna berättelserna av sju kvinnor som utsatts för våld. Kvinnorna bor i olika delar av världen, tillhör olika kulturer och religioner men delar samma erfarenhet. Valerio Magrelli, diktare, översättare och akademiker, debuterade 1980 med samlingen "Ora serrata retinae" som publicerades i Sverige av Ellerströms förlag 2016 under titeln "Ordets frånsida" med översättning av Lars-Håkan Svensson. Boken erbjuder en bred och passande presentation av Magrellis hela poetiska verk hittills. Hans poesi kännetecknas av en enkel och essentiell stil, som tar sin utgångspunkt i vardagliga situationer och undersöker existentiella problem. Alda Merini har varit en av Italiens främsta diktare under 1900-talets andra hälft. Hon var känd som” kanalernas diktare” eftersom hon bodde nästan hela sitt liv vid Milanos största kanal (Naviglio Grande). Hon debuterade med diktsamlingen “La terra santa” (1980) där hon skildrar sin upplevelse på ett psykiatrisk sjukhus där hon var inlagd. Under de sista åren av sitt liv blev Merini internationellt känd och hennes karriär tog en mer lyrisk riktning, där hennes dikter blir mer mystiska vilket kan ses i samlingen "Francesco, canto di una creatura" (2007), översatt till svenska av John Swedenmark med titeln "Franciskus: den skapades sång" och publicerad av Bokförlaget Lejd 2019. Pier Paolo Pasolini var en av de ledande figurerna i den italienska kulturvärden under 1900-talets andra halva och han ansågs varit en av de största artisterna och intellektuella figurerna från 1900-talet. Han har varit verksam som författare inom många olika genrer som går från diktsamlingar på friulianska, till romaner men han har också skrivit teater och filmmanus. Hans verk åtföljdes av en klar och passionerad reflektion över de djupgående förändringar som präglade den italienska efterkrigstiden. Översatt till svenska hittar vi bland annat antologin "Olycksaliga generation", publicerad av Smockadoll förlag 2020 av Nina M. Olsson och Håkan Sandell.

Institutets engagemang för poesi fortsätter under 2021. Poesin, huvudämnet för projektet Hopp i dikter, kommer också att uppmärksammas genom publikationen av två böcker som innehåller dikter från de främsta italienska kvinnliga diktare. Den första, sammanställd av Claudio Pozzani, kommer att publiceras av institutet under våren 2021, den andra, sammanställd av Daniela Marcheschi, presenteras under andra halvåret.

 

-

Antonella Anedda (1955) är född i Rom. Hon är diktare och essäist. Hon utbildade sig i Rom, Venedig och Oxford, där hon avlade sin doktorsexamen. Hon debuterade 1992 med diktsamlingen ”Residenze invernali” och har genom åren etablerat sig som en bland de mest originella rösterna i modern italiensk lyrik. Hennes böcker har översatts till olika språk och hon har vunnit flertal priser. Utover poesi skriver Anedda om kulturrelaterade ämnen i flera tidningar och tidskrifter och undervisar vid Università Italiana della Svizzera. 2018 gav hon ut diktsamlingen ”Historiae” och året därpå tilldelades hon titeln hedersdoktor vid Sorbonne Universitet i Paris.

Dacia Maraini föddes 1936 i Fiesole i Toscana. Vid treårsåldern flyttade hon med familjen till Japan, där hon tillbrigade en stor del av sin barndom. Efter kriget flyttade familjen Maraini tillbaka till Italien och bosatte sig i Bagheria på Sicilien. 1954 flyttade Dacia till Rom, där hon studerade på universitetet och inledde sin litterära bana. Hon debuterade 1962 med romanen La Vacanza (Semestern). Samma år blev hon tillsammans med den kända italienska författaren Alberto Moravia. Paret skjldes åt 1978. I deras umgänge ingick personer som författaren och filmskaparen Pier Paolo Pasolini och operasångerskan Maria Callas. Redan på 60- och 70-talet var Maraini mycket engagerad i den politiska debatten om kvinnorättigheter som utmynnade i två folkomröstningar om skilsmässa (1974) och fri abort (1981). På 70-talet började Maraini skriva teaterpjäser, bland andra La donna perfetta (Den perfekta kvinnan, 1974) och Dialogo fra una prostituta e il suo cliente (Dialogen mellan en prostituerad och hennes kund). Med Buio (Mörker, 1999), vann hon stregapriset, Italiens mest prestigefulla litteraturpris. Dacia Maraini har också skrivit poesi, manus till ett tiotal filmer och många essäer. Idag tillhör hon Italiens främsta författare.

Alda Merini (1931-2009) var en av Italiens främsta diktare under 1900-talets andra hälft. Hon var känd i sitt land som ”kanalernas diktare” eftersom hon bodde nästan hela sitt liv vid Milanos största kanal (Naviglio Grande). Hon debuterade 1980 med ”La terra santa” (Det heliga landet) där hon skildrar sin upplevelse på det psykiatriska sjukhuset som hon hade lagts in på. Mellan 80- och 90-talet gav hon ut flera samlingar som bland annat ”L’altra verità. Diario di una diversa” (Den andra sanningen. Dagboken av en annorlunda människa, 1986), ”Delirio Amoroso” (Kärleksdelirium, 1989), ”Vuoto d’amore” (Kärleksvacuum, 1991). Under de sista åren av sitt liv blev Merini internationellt känd och hennes karriär tog en mer lyrisk riktning, där hennes dikter blir mer mystiska. ”Francesco, canto di una creatura” (Franciskus – den skapades sång, 2007) och ”Mistica d’amore” (Kärleksmystik 2008) är hennes sista verk.

Valerio Magrelli (1957) är diktare, översättare och akademiker. Han debuterade 1980 med diktsamlingen ”Ora serrata retinae”, som följdes av ”Natura e venatura” från 1987. Under 80-talet översatte Magrelli några franska klassiker som bland annat Stephane Mallarmé, Paul Valéry och Paul Verlaine. Magrellis stil är enkel och avskalad. Han tar ofta avstamp från vardagliga situationer med syftet att undersöka existentiella frågor. I hans sista verk såsom ”La vicevita” (2019), tillägnad tågresan, eller ”Il commissario Magrelli” (2018), har hans stil blivit mer ironisk och kritiskt gentemot det moderna samhället.

Pier Paolo Pasolini (1922-1975) var en av de mest framträdande italienska kulturpersonligheterna under andra hälften av nittonhundratalet. Hans skapande tog sig ytterst divergerande former- från poesi på friuliska till romaner, från teater till film- men bärs genomgående av en klarsynt och lidelsefull reflektion över de djupgående förändringar som präglade den italienska efterkrigstiden. Från och med sextiotalet kom hela hans litterära, dramatiska och cinematografiska verk att utgöra en våldsamt polemisk och provokativ anklagelseakt riktad mot den “antropologiska omvandling” och det “kulturella folkmord” som framkallats av den kapitalistiska moderniseringen - en anklagelseakt som kulminerar i den ofullbordade och först postumt publicerade romanen Petrolio (1992). På svenska finns sedan tidigare bland annat antologin (Dikter), essäsamlingen Skrifter i fel tid (1993) och dramat Calderón(1990).

Information

Data: DA må 18 jan 2021 a sö 31 jan 2021

Arrangeras av : Istituto Italiano di Cultura Stoccolma

Inträde : gratis


Plats:

Stockholms tunnelbanor

1295